Förfall
En gång så snygg,
nu rund och skygg
Jag är blek,
vikten mig svek.
Celluliterna i huden gror,
sista snickersen jag svor
Stilla min hunger,
valkarna under hakan sjunger
Flabb, Flobb, Flabb låren slår,
när jag sakta ner för vägen går
Håret har tappat all sin glans,
fulheten går i alians
Magen breddar ut sig som en obakad deg
Blek, ful, seg
En sista karamell så gott!
mmm bättre har jag aldrig mått!
Kommentarer
Trackback
